Jag har, trots all tid i världen, varit så seg med bloggningen. Jag har förvisso inte så mycket att skriva om, men det har ju uppenbarligen inte stoppat mig tidigare. Tror det främst beror på trötthet efter jobbet. Har nu jobbat fyra av totalt åtta veckor men i arbetstimmar räknat har jag betydligt mer än hälften kvar. Trivs fortfarande väldigt bra. Det enda jag är less på är den backe som leder upp till det berg (well, kulle) som någon tydligen tyckte det var en smart idé att placera sjukhuset på.

Födelsedagen som såg ut att bli en dag med 7 (eller om det nu var 8) timmars arbete, tvättstugetid och en kväll framför TV:n visade sig bli så mycket trevligare. Visst både arbetade och tvättade jag men sedan kom E förbi och överraskade med blommor, paket och kaka. Även om jag ju visste att hon befann sig i sin familjs stuga som ligger några få mil från min tillfälliga bostadsort blev jag ändå väldigt förvånad när det ringde på dörren. Av mamma fick jag megatekopparna jag skrev om i mitt förra inlägg (dock bruna).

Med mycket stor sannolikhet blir det Dexter ikväll. Med ännu större sannolikhet blir det provning av dagens inköp: lemoncurd- och marängglass (från SIA).

.. och jag trodde aldrig att det skulle känna så skönt som det gör. I mina yngre dar kändes sommarresan till stugan som ett ont måste men nu är stugan det som blåser bort mina tunga vikter från mina axlarna.

Efter en stunds inpackning från bilen till stugan var det dags för allmänt häng/solning (som det egentligen kanske ska kallas) därefter en efterlängad “quest” på fina bilder, så efter 90 bilder av relativt samma motiv var “quest”:en uppfylld. Något säger mig iof att sommerns bilder inte slutar med dagens fångst..

Nytt för i år i stugan är den nya 3g-routern som ger mig Internetaccess på hela vårt stugområde *mouahaha* vilket gör att stugvistelsen blir ännu mer behaglig.

En fjäril som irrade omkring i stugan

Vill väldigt gärna umgås med de vänner som jag sällan träffar under terminerna, men tyvärr har busstrejken försvårat mitt tillfälliga veckopendlande rätt rejält… Trivs väldigt bra på jobbet, trots att jag är ungefär hälften så gammal som medelåldern har många en humor som jag verkligen uppskattar. Jag undrar förresten hur många ton Sveriges landstingsanställda fikar upp varje år… Jag skulle nog klara ett ton helt på egen hand. Förutom trevliga kollegor och fikat bidrar bra arbetsuppgifter, sparkcyklande och galet sköna scrubs till trivseln på jobbet. Patienterna är inte så tokiga de heller…

Nyaste medlemmen i min tefamilj heter Mareld. Grönt te med smak av hallon, blåbär, kvitten (wha-wha-wha-what?) med mera. Funderar på att uppgradera mitt tedrickande genom att köpa en tokstor (7 dl om jag inte minns fel) tekopp (Kerstin Tillberg).

Sitter på jobbet och surfar. Detta låter kanske inte så bra, men eftersom att min enda uppgift är att svara i telefon kan det bli lite segt om det inte ringer så mycket. Är inne på min tredje arbetesvecka nu. Kan inte förstå att tiden gått så fort trots att jag ibland sitter och räknar minuterna. Ni som känner mig vet att jag nu som då klagar på hur långtråkigt mitt sommarjobb kan vara, men jag har nu kommit till insikten att det faktiskt är roligare att jobba än att pina sig igenom föreläsningar. Det enda som är bätter med pluggandet är människorna.

Detta får bli ett kort inlägg, plikten kallar! Förhoppningsvis får jag några udda samtal.

Nu har jag kommit i en period där bloggandet inte är lika attraktivt som det en gång var, men jag antar att det är dags att ta tjuren vid hornen och uppdatera läsarna något.

Förra helgen var jag i Sundsvall på en liten semesterresa med familjen, detta för att mina föräldrar firade deras 20 åriga bröllopsdag och ville därmed fira med att bli “uppassad” så var Sundsvall lagomt långt borta. Jag måste bara få säga att det är första gången på länge som jag känner mig besviken att gå och strosa på stan i Umeå. Detta för att Sundsvall måste ha de finaste gamla husen och därmed en mycket vacker stad, Sundsvall var den stad som introducerade mig för att kombinera och slå ihop gamla sten hus med hjälp av glas väggar och tak.
Vacker stad med många olika typer av ögongodis, både byggnader och tvåbenta varelser.

Under min Sundsvalls-vistelse lyckades jag skapa ett par smärtsamma sår i form av brännskador, ska man vara fin får man lida pin, som man brukar säga. Dessa sår uppstod då jag inför mina föräldrars firande skulle göra mig fin och i stressen försöka skapa ett par fina lockar i mitt hår med locktången. Just när jag var klar upptäckte jag en slinga som inte var perfekt och kände då att jag var tvungen att göra, när jag då var klar och rullade ur slingan gjorde jag det lite för hastigt så att locktången stötte i min axel. Där jag nu har två fina sår/är som minne av mina föräldrars bröllopsdagsfirande.

Jag har äntligen funnit min andra hälft, det som gör mig hel. Denna upptäckt gjordes även den under min Sundsvalls-resa. Det jag numera inte kan vara utan är teet “Rabarber och Grädde”, det är teet som har gett mig näring den senaste tiden.

Som det förra inlägget måste jag få upplysa er om min sommarlåt, vilket är en ny katchig låt med relativt vettig text.

Avslutar detta inlägg med en bild från Sundsvall och min DeviantArt-användare.

Kulturmagasinet i Sundsvall

Har planerat att skriva ett inlägg i över en veckas tid men det har bara inte blivit av. Har börjat jobba (jobb nummer två) och tror helt seriöst att detta är första kvällen jag inte sover ett par timmar efter att jag kommit hem. Är stolt över att jag inte fallit för frestelsen att köpa middag på Subway (som naturligtvis ligger på vägen hem) en enda gång. Ack så lockande när man är galet hungrig och inte har någon lämplig mat hemma (eller har det men inte orka tillaga). En sak jag var stolt över var mitt kraftigt minskade tedrickande (varför det nu skulle vara något att vara stolt över men man får ta det man har). Tyvärr kom jag på att det kan ha något att göra med det faktum att jag dricker tre (3) koppar om dagen på jobbet, dessa hade jag inte riktigt tänkt på…

Butikerna i staden spelar hela tiden den svenska sommarnostalgilåten nummer ett: Sommaren i City. Vad vi älskade den när vi var mellanstadiekids (trots att vi somrarna 1990 och 1991 var småbarn). Lite roligt att vissa outfits i videon skulle funka nästan lika bra sommaren 08 som de gjorde då.

Nu har det gått över ett dygn sen Sveriges förnedrande förlust mot Ryssland och jag tror att jag accepterat vår uselhet. Det är lite konstigt ändå; innan matchen kändes det som att vi skulle kunna vinna ganska lätt men när matchen var över kändes det inte lika tungt som det gjort i tidigare mästerskap då vi blivit utslagna. Det kanske berodde på att vi var genom-dåliga hela matchen och man hade 90 minuter på sig att ställa in sig på hur det skulle sluta. Det enda som är skönt med att vi åkt ut är att TV-snubbarna förhoppningsvis kommer prata om annat än Zlatan nu. Det känns som att de fixerat sig liiite för mycket vid honom de senaste dagarna. Jag tycker nog inte att TV4 har haft speciellt bra sändningar detta mästerskap. Den kvinnliga reportern är katastrofal, vad gjorde hon egentligen efter matchen igår? Det finns en del godbitar dock. De mest underhållande är Jidhes skrattretande frisyr och då Ola nästan kissar på sig av upphetsning av att få komma i närheten av alla dessa fotbollsstjärnor (som A påpekade). Nu hoppas jag att Holland eller Spanien vinner!

In other news: Jag besökte frisören igår och känner mig lite smått upprörd över urtunningsmetoden som användes. Hon klippte med urtunningssaxen precis intill hårbotten och nu känns det som om jag är snaggad på den del ställen på huvudet. Lyckligtvis så växer hår.  

Äntligen har vi fått några soliga dagar och nu finns det inte längre något att skylla sin bländvita hudton på. Att vara lite lagomt friskt solbränd kräver en hel del arbete för en individ med hudtyp 1 eller vad den nu kallas (för tillfället är min rygg röd men med en ytterst tydlig vit rosett där bikiniöverdelens band tidigare var knutet) och kan dessutom vara enormt tråkigt. Inget större nöje med andra ord men vad gör man inte för att få vara lika somrig som de andra barnen?

Min tanke bakom detta inlägg var att tipsa om en sida som möjliggör allmänbildning under solandet. P3 Dokumentärs program finns nämligen som mp3-filer på deras hemsida: http://www.sr.se/cgi-bin/p3/programsidor/artikel.asp?ProgramID=2519&Artikel=1412499 (av någon anledning måste jag skriva ut hela länken). Ockupationen av Västtyska ambassaden, IB-affären och Norrmalmstorgsdramat är några exempel på de ämnen som avhandlas. Då åtminstone mina SO-lektioner inte var alltför välfyllda med svensk historia från den senare delan av 1900-talet (inget ont om Sten Sturarna eller den industriella revolutionen) är dessa program ett perfekt sätt att få lite koll på saker man bara hört talas om tidigare.

Helgen som varit har gett mig en bitter-ljuv smak i munnen. Allt började med lite njutning i form av choklad-foundue tillsammans med de andra bloggarna och underhållande diskussioner. Det skulle senare visa sig att choklad-foundoue skulle bli bas-födan för mig denna helg, inte för att jag klagar men det kan knappast hjälpa mig komma i form till beach 2008..

TIll den mer bittra delen av helgen, måste ändå vara att Sverige (& lilla Isak) lyckades släppa in ett itzi-bitzy-tiny mål under matchens sista minut. Var det för mycket begärt att Sverige skulle hålla tätt matchen igenom? Det enda som man får göra är att hålla tummarna inför nästa match. Heja Sverige!

Jag har aldrig varit ett stort fan av kommentatorerna, de har ett konstant behov (?) av att hela tiden säga något, även om det inte är relevant så måste de dela med sig. Under Sveriges senaste match hände något, jag fick en uppenbarelse; jag förstod äntligen varför de finns. De finns för att ge tv-tittarna komsik underhållning under matchen.

Det var denna konversation, mellan de två kommentatorerna, som förändrade min syn på kommentatorer:

- “Markus Rosenberg ler efter domarbeslutet.”
- “Ja. Han har ett vackert leende.”

Japp, tentan gick alldeles utmärkt (well, nästan) och därmed finns det inget skolrelaterat som måste göras på nästan 3 (tre) månader! Nu har jag, precis som M, rest hem och bloggfamiljen är därmed samlad. Tittade på fotbollen tillsammans med S och vår fråga är: varför “tilldelades” Andreas Isaksson (1.99 m) det absolut kortaste barnet? Vilka onda krafter ligger bakom detta försök att ge vår käre målvakt ryggsmärtor?

Precis som M vill jag gärna få lite färg innan arbetandet drar igång men då får man nog uppsöka ett solarium eller använda brun-utan-sol för solen lyser fortfarande med sin frånvaro. Att jag inte kommer att ha vita scrubs på jobbet och därmed inte riskerar att ha samma färg som mina kläder skänker tröst.

Är galet sugen på något onyttigt och ska därför bege mig ut till köket för att se om min mor har något som kan stilla min kolhydrathunger.